De sista sex skålarna är färdigtbroderade och står på plats, på höga vita, smala podier. Utställningen är kulturstiftelsen Vrångsholmens årligt återkomamde Skimmer, en samlingsutställning med nästan tjugo deltagare,alla olika med olika tekniker och uttryck, alla lika fantastiska.
De stora, gamla rummen i det magiskt magnifika huset med sin tragiska historia som uppfostringsanstalt för vanartiga pojkar en gång i tiden, ger en alldeles fantastisk “skimmer” åt de utställda verken. Ljuset som faller genom de höga, spröjsade fönstren ger en så fin belysning.
Utställningen varar inte mer än en vecka. Vernissage var det i lördags och den håller på till den 7 augusti, utställningen.
Mina sex större skålar har även de lav-tema. Gult lav, grått lav, svart lav. Inspirerad av promenader i kustbandet och på öarna i skärgården.
Och så är det en, med annat format, en som handlar om skogens gröna mossa. Jag ville så gärna hinna med den, men även om mitt “körschema” höll in i det sista, så var det nära att den sista skålen lyckades knäcka mig. Det tog liksom aldrig slut! Knut på knut, långsamt som mossan själv växte stygnen ihop till gröna mosskuddar, lika långsamt som skogsmossan själv.
Jag kände mig som prinsessan i sagan som kämpar med skjortorna till sina till svanar förtrollade bröder. Hon fick också kämpa mot tiden, och så hann hon med knapp nöd. Den yngste broderna fick gå med en svanvinge resten av livet, ärmen blev inte klar.
Hon fick sy av netteltyg, det behövde inte jag. Hon fick inte heller prata under tiden.
Det fick jag. Även om det inte blir så mycket sagt medan man syr.
Och till slut blev den klar, den gröna skålen. Den kom på plats precis efter det att utställningen öppnat.
Jag ska presentera skålarna en och en i den ordningen de blev till.
Först ut är denna:
Inspirationen kommer återigen av den magiska gula laven som skriver outgrundliga tecken och meddelanden på de grå klipporna.
Även dessa skålar har en sten längst ner. Och insidan är vattenblå. Här var det ett bottentyg med snäckor. Över det ett tunt genomskinligt ljusblått tyg som ska ge den rätta vattenkänslan.
Och här kommer affischen för utställningen, i fall någon harvägarna förbi: Vägbeskrivning finns på affischen.
Henriette Ousbäck 